Medan barnen åkte T-fat och Hela hejade på, så sprang jag in och ut
ur "friggan" och hämtade de övervintrade Pelargonerna. Sedan några år har jag blivit helt kär i de här glada blommorna.
Det finns nästan inga krukväxter, med blommor på, som gillar mig. De surnar ihop, tappar alla blommor nästan genast, för att sedan aldrig få några nya. Men Pelargoner - de är mina blommor det, de håller stilen, år efter år.
Förutom att de gillar mig, så gillar de även mina barn, vilket är ett stort plus för vilken blomma som helst. Tjejerna älskar att plocka blommor,
och visst - jag har väl sagt hur många gånger som helst "snälla, plocka inte blommorna som bor i krukorna, snälla!" Men... de orden trillar liksom bort hos mina barn, och de plockar Pelargoner så det står härliga till,
hela sommaren...
Men se, de bussiga Pelargonerna, de gillar detta, och de blommar mer
och mer och mer, och vill aldrig ta slut.
Att de sen finns i massor av olika färger och former, det gör ju inte
saken sämre direkt.
Mer Pelargoner åt folket!
|