Wega är en tjej med många järn i elden.

Direkt efter Pippikalaset drog vi till stallet (med fräknarna kvar på näsan). Men först hämtade vi upp min barndomsvän Nina och henns son Oskar.

Gissa om vi hade kul!

Oskar valde supersnälla Dacke, och Wega red på lille Simon.

Simon hade åsikter, ganska bestämda sådana, och han hade inte alls lust att göra som jag ville. Han blev ordentligt sur på mej när jag sa åt honom att han inte fick bita mej i benet - då stegrade den lilla hästen och Wega åkte av... Det var inte kul, men efter ett tag sa hon... Nu har jag bara 99 gånger kvar... antar att hon har rätt.

Min svärmor tittade förbi och blev på gott humör när hon såg att ett gäng Pelargoner fått flytta in ett tag, innan det är dags för en vinter i friggan för deras räkning. Men oj vilka fina blommor du har!!!

Det har nog blivit en riktig Pelargonkärring av dej! sa hon nöjt    

Låt mej presertera mina glada blommor, som gillar mej så mycket!