Jag blir alltid lika förundrad när det gäller debatter av olika slag inom hundvärlden.

I går var det en liten hunddebatt på TV4 på kvällsöppet  tex.

Kort och avhugget och surt.

Varför måste det vara så?

Vad är det som gör att vissa människor hela tiden känner att de vill tvinga på andra människor sina åsikter?

Det är ingenting som är unikt i hundvärlden, det är bara det, att det blir högst påtagligt väldigt ofta, inom hundvärlden.

Varför kan vi inte bara vara överens om att vi inte är överens?

Jag tycker det är märkligt...

De allra flesta ”Hundmänniskor”  lever ju faktiskt med sin hobby.

Många arbetar även med den – jag är inget undantag.

De allra flesta uppfostrar sin hobby (hundarna) till att tycka om, eller åtminstone acceptera andra - både hundar och människor, av båda könen, oberoende av ras, ursprungsland, handikapp, dialekt, utseende odyl.

För de allra flesta av dessa personer, är det väldigt viktigt, att deras hundar kan uppföra sig väl, i de allra flesta - helst alla - situationer, och lösa konflikter - om de ändå uppstår, på ett snyggt, tryggt och väluppfostrat sätt.

Men... Vad händer med människorna som lever med hundarna?!

Vem uppfostrar dem i samma anda?

Var finns toleransen för oliktänkande?

Var finns förståelsen för att vi alla är olika, tänker på olika sätt, uppfattar situationer på olika sätt och därmed också når uppsatta mål på olika sätt?

För en tid sedan började jag skriva ett kommentar i en blogg.

Kommentaren blev för lång, så jag skriver  den  här istället – den passar bra in på mitt resonemang  ovan– sorgligt nog.

Bloggen jag ville kommentera,  handlade om SBK, och om en person som gång på
gång blivit riktigt illa behandlad av klubben – i mina ögon.

Jag tycker det är märkligt att inte SBK's ledning kan drämma näven i bordet, slita upp fönstret och vädra ordentligt.

Höja blicken, ta ett djupt andetag och sedan ta sej en rejäl tankeställare, för att sedan bena ut vad de är där för egentligen – vilka är föreningens mål, och hur ska målen nås?

Att gå omkring och klafsa i skitprat ända upp till armhålorna - år ut och år in - det är inte konstruktivt, det är bara kletigt, skitigt och väldigt smittsamt och  energidödande i längden!

Så pass energidödande, att jag, efter många års medlemskap i klubben, valt att inte förnya mitt medlemskap i år - om jag inte absolut måste, för att få tillgång till, tex, tävlingar eller liknande.

Jag önskar så, att SBK ska våga säga STOPP! till allt vad skitsnack heter, på alla nivåer inom organisationen.

TVÄRSTOPP!

Tänk, vad befriande och uppfriskande det skulle vara, om de som vill snacka skit om andra, helt enkelt fick vända sig någon helt annan stans, för inom SBK, där arbetas det med hundar och hundägare som faktiskt inte har varken tid eller lust, för skitsnack och energitjuvar.

Det skulle vara helt underbart!

Ett förtydligande bara!

Jag hoppas verkligen att ingen nu tror att jag tycker att SBK’s ledning bara sitter och snackar skit, allt vad de orkar – för det tror jag verkligen inte.

Jag tror och hoppas att de gör helt andra, mer konstruktiva saker.

Men det måste väl ändå vara klubbens ledning, som för befälet och tar de övergripande besluten om åt vilket håll skutan ska styras?

Detta  är förstås vad jag tycker, hoppas, tror, vill och önskar – Du får förstås tycka någonting helt annat, men jag skulle vara tacksam för, om vi då kan skippa sura och elaka miner, och helt enkelt bara vara överens om att vi inte är överens –
funkar det?