Jag är lite kär mina fina blommor som heter Purpurklätt - de är så där härligt stökiga och snygga

på en gång, och de bara blommar och blommar och blommar   

Stora friggebodsstädningen pågår... urk vad tråkigt, men ack så nödvändigt

Familjens minstig kan konsten att bara slänga sig i soffan och självklart på så många kuddar

som möjligt

Grå himmel men vi chansade och drog iväg med cyklar och hundar och klarade oss rätt länge

från regnet.

Men när vi hade kanske 20 minuter kvar av promenaden, då började det att spöregna - hmmm.

Hela ville inte följa med ut - smart - resten av gänget kom hem som dränkta katter.

Sedan gick den stora klodrabbningen av stapeln.

Det sker ju ganska ofta - vilket borde tala för att hundarna är så pass vana, att de bara skulle

gilla läget, men nej då... de tycker inte det är ett enda dugg kul, eller mysigt, någonstans -

de hatar det! vilket i sin tur gör att jag också tycker det är  skittrist - verkligen - men nu är det 

gjort, för den här gången - nästa vecka, så kör vi igen... 

Inte mycket sol att snacka om, men härliga hundar och ungar mitt bland en himla

massa blommor!

För två år sedan fick jag ett gäng frön från min kusin Annika - fröna blev blommor i år -

Purpurklätt heter de - jättefina tycker jag! Bredvid växer Myntan jag fick samma år, av en

annan kusin - Jennie - så det bara knakar! Härligt värre!

Efter hoppningen i går, visade det sig att Blanchan hade gjort ett trick med en hov, så

hon fick vila idag och istället för en date med mig, så får hon en date med hovslagaren.

Istället fick jag hoppa med fina Henny.

Det var en helt annan femma att hoppa henne, mot Blanch - roligt, men någonting helt

annorlunda mot vad jag är van vid. 

Vi hann med en liten stuntövning... 

Först hoppning med härliga Blanch, och sedan en stunds träning med Ullis, som

var riktigt riktigt glad idag.